Jag skriver mina böcker, bygger digitala arkiv och formulerar mina krönikor från i huvudsak tre platser. Köksbordet, soffan och fåtöljen inne på kontoret. Det har hänt att jag har haft med mig datorn på ryggen upp till Kantsjö fäbod för att skriva. Men när jag säger att mina texter kommer från skogen är det bara för att vårt hus ligger bra precis mitt i skogen.
Den här sidan är det digitala navet för mitt skrivande. Om du precis har hittat hit och undrar var du ska börja, har du kommit helt rätt!
Mitt skrivande rör sig ofta i gränslandet mellan spänning, dolda sanningar och relationer. Men det där är svårt för mig att beskriva. Det tänker jag att andra kan få göra. Min ambition är inte att upprepa något. Även om det går att dra kopplingar mellan verken ibland, och det brukar jag berätta om när jag tänker på det eller inser det själv.
Den sista kolonin – Vuostálasvuohta: Min politiska thriller, som är min mest sålda någonsin. Det är absolut inte några siffror att skryta med, men jag tycker att det är kul. Vuostálasvuohta försöker göra något som i princip aldrig görs i svensk litteratur. Jag har då aldrig sett eller hört det. Den låter Norrland gå från att vara ett objekt för analys till att bli ett subjekt med strategi. Den låter Norrland räkna, organisera sig och svara. (Finns nu även som ljudbok på Nextory och Storytel med flera). Det är också på grund av det, tillsammans med min känsla för gruppens karaktärer, som jag har valt att skicka ut ett 23-sidigt pitch-deck för att återigen föreslå den som tv-serie. Där ingår också berättelserna från Före Vuostálasvuohta.
Norrskensbarnen – Skulden att bära väven: Min senaste utgivning, där vi följer trådarna i Alva Ekmans resonansteori. Boken som börjar under ett mystiskt ljus på Hemliden 1969. Som berättar historien om, ganska många saker, men i synnerhet om hon som böjde himlen. Jag håller den här boken som det bästa jag har lyckats skriva, och det tog mig lång tid att skriva den, även om den inte är så lång som det låter när jag säger så där. Men allt annat som jag har gett ut har jag skrivit vid sidan av den här. Den var och är mitt magnum opus. Det kommer en uppföljare. Som jag misstänker till och med kan bli bättre som bok och historia. Men den kommer aldrig att få mig att känna lika mycket.
Jag gillar att låta universumet leva vidare utanför bokpärmarna. Det är med sånt nörderi som jag själv är formad. Om jag kan ge någon ett enda litet ögonblick av att vara den som vet mer än den kanske borde om något, så har jag lyckats. Om du klickar dig in på fliken Extramaterial i menyn hittar du ingångarna till mina interaktiva databaser. Där kan du gräva i hemliga dokument från Vigilant Horizon Archive eller utforska Alva och Lyras arbete i EIPI / Ekman files. De kommer att uppdateras kontinuerligt.
Som gratisprenumerant får du mina senaste krönikor, uppdateringar om skrivandet och djupdykningar i böckernas universum rakt ner i inkorgen. En prenumeration kostar ingenting, men hur kan det då stötta mitt skrivande? Ju fler mejladresser som skriver upp sig för att bli uppdaterade när jag publicerar, desto mer engagerande anar algoritmen att inlägget är. Det kommer att göra att den föreslår inlägget för ännu fler. Helst ska man ju klicka på länken i mejlet, men det skulle aldrig falla mig in att begära det av någon annan, när jag aldrig skulle orka själv.
Tack för att du läser, vi hörs framöver! /Peter
